Introduktion: En alltmer globaliserad värld där personer som immigrerat och personer från minoritetsgrupper generellt sett har en sämre hälsa än övriga befolkningen, ställer nya krav på sjuksköterskan. Syfte: Att identifiera patienters behov och önskemål i den transkulturella omvårdnaden Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter inom den transkulturella omvårdnaden lyfte behov och önskemål i kommunikationen, bemötandet och strukturen. De behov och önskemål patienter har relaterat till kommunikation är knutna till information, språkligt stöd och stöd i samtalet med vårdpersonalen. Strukturen berör tillgängligheten till vården.

Bakgrund: Barnhälsovården spelar en betydelsefull roll i det svenska folkhälsoarbetet. En femtedel av de inskrivna barnen har minst en förälder som är född utanför Sverige. Majoriteten av BVC-sköterskorna upplever arbetet med invandrarfamiljerna som stimulerande men anger också att svårigheter förekommer. Syftet: var att belysa faktorer som påverkar BVC-sköterskans transkulturella vårdrelationer med invandrarfamiljer i Barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.

Introduktion: Sverige är ett mångkulturellt samhälle och invandringen frånutomeuropiska länder har ökat de senaste decennierna. Fler kvinnor med annan kulturellbakgrund genomgår en graviditet och förlossning i Sverige än tidigare. Detta innebär attbarnmorskor möter kvinnor med annan uppfattning av graviditet och förlossning inommödravården. Mödravården fyller en viktig funktion för kvinnor i det förebyggandetarbetet under graviditeten. Många studier inom området fokuserar främst på kvinnormed annan kulturell bakgrund och deras upplevelser inom hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Sverige blir alltmer mångkulturellt, vilket präglar hälso- och sjukvården idag. Sjuksköterskans profession handlar om att ge en god omvårdnad till alla och sjuksköterskan förväntas inneha en allt större kulturkompetens. Trots detta visar studier på att det finns brister i kommunikation och bemötande i den transkulturella omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av den transkulturella vårdrelationen. Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier användes.

Att möta föräldrar och barn med annan kulturell bakgrund kommer att bliallt vanligare för distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården.Därför var syftet med denna uppsats att undersöka distriktssköterskorserfarenheter av transkulturella möten inom barnhälsovården. Studienbygger på tio semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskorverksamma inom barnhälsovården. Insamlade data har analyserats med enkvalitativ, manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier;Behov av stöd och resurser för att kunna hantera svårigheter, Känslan av attvara stödjande och uppskattad, Relationen blir extra viktig, Språketsbetydelse för kommunikationen och Hantera kulturella skillnader.Resultatet visar att det transkulturella mötet inom barnhälsovårdenupplevs som en utmaning, men också som berikande fördistriktssköterskor. Det finns svårigheter, som består i att kunna möta ochhjälpa familjer från andra kulturer på ett bra sätt trots språkliga hinder ochkulturella skillnader, men också i att ha bristande kunskap om andrakulturer.

Bakgrund: Den växande kulturella mångfalden i Sverige har lett till nya utmaningar för samhället och inte minst för sjukvården. Kultur är universellt för alla människor och speglas bland annat av faktorer som religion, värderingar, språk, miljö och kön. Den kulturella bakgrunden influerar våra uppfattningar av hälsa och sjukdom och hur vi ger uttryck för smärta och obehag. Det finns likheter och olikheter som leder till att vårdande kan förstås på olika sätt och kräver därför kulturellt kompetenta vårdgivare. Syfte: Syftet är att belysa hur vårdtagare med olika kulturella bakgrunder och vårdpersonal upplever transkulturella möten inom den svenska sjukvården.Metod: Litteraturöversikt där tolv kvalitativa studiers resultat har syntetiserats och sammanställts.

Bakgrund: Den växande kulturella mångfalden i Sverige har lett till nya utmaningar för samhället och inte minst för sjukvården. Kultur är universellt för alla människor och speglas bland annat av faktorer som religion, värderingar, språk, miljö och kön. Den kulturella bakgrunden influerar våra uppfattningar av hälsa och sjukdom och hur vi ger uttryck för smärta och obehag. Det finns likheter och olikheter som leder till att vårdande kan förstås på olika sätt och kräver därför kulturellt kompetenta vårdgivare. Syfte: Syftet är att belysa hur vårdtagare med olika kulturella bakgrunder och vårdpersonal upplever transkulturella möten inom den svenska sjukvården.Metod: Litteraturöversikt där tolv kvalitativa studiers resultat har syntetiserats och sammanställts.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

Att arbeta med kulturellt varierad population har visat sig utmanande. Syftet med detta arbete är att undersöka svenska distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av möten med patienter med utomeuropeisk bakgrund samt vilken etisk och/eller kulturell kompetens de anser sig behöva för denna typ av möten och hur den formas. Vidare är syftet att identifiera eventuella etiska dilemman distriktssköterskor ställs inför. Nio distriktssköterskor intervjuades individuellt. Dataanalysen resulterade i fem kategorier: Kommunikation, Kultur, Organisation, Bemötande och Genusskillnader.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

Bakgrund: En av de största och snabbast växande invandrargrupperna i Sverige är den somalis-ka. Vi har sett mönster i forskningen som antyder att det inom sjukvården uppstår transkulturella möten mellan somaliska patienter och vårdgivare som många gånger präglas av missförstånd och negativa vårderfarenheter relaterat till skilda referensramar. Dessa har dock ofta framträtt som bifynd vid studerandet av specifika somaliska patientgrupper i smala sjukvårdskontexter, varför erfarenheterna inte alltid är applicerbara på den genomsnittliga somaliska patienten. Syfte: Att beskriva somaliers erfarenheter av mötet med den svenska sjukvården. Metod: Empirisk studie med deskriptiv kvalitativ design.

 Bakgrund: I ett alltmer mångkulturellt samhälle blir det märkbart hur förutsättningarna för en god hälsa skiljer sig mellan olika samhällsgrupper. Hälso- och sjukvården har som uppgift att främja hälsan hos alla patienter oavsett bakgrund. Detta ställer nya krav på den svenska sjukvården, då en mångkulturell utveckling leder till fler transkulturella möten i vården. Dessa möten innehåller ofta hinder som kan vara svåra att överbrygga, vilket kräver en kunskap om vilka faktorer som påverkar mötet och en medvetenhet om kulturens betydelse hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv belysa de faktorer som påverkar vårdrelationen i transkulturella möten. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar var av nio kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet analyserades och sammanställdes genom ett kvalitativt analysinnehåll.  Som teoretiska utgångspunkter användes en definition av kulturell kompetens och vårdrelation. Resultat: Resultatet visar att kommunikation och språkbarriärer utgör det största hindret i den transkulturella omvårdnaden.

Då Sverige är ett mångkulturellt land med en expanderande population ställs vi inför många möten i vården med patienter av annan kulturell bakgrund. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möte med patienter av annan etnisk bakgrund än den svenska. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar olika faktorer som påverkar mötet, vilka kan vara kommunikation, utbildning, attityder, miljö, etnicitet och religion, där kommunikationen som är både verbal och icke-verbal, kan ses som den viktigaste aspekten för ett bra patientmöte. Personalen behöver insikt i hur människor av annan etnicitet kan uttrycka sig för att kunna uppfatta deras behov.

Globalisering och ökad invandring i västerländska populationer har sänkt de hinder som en gång delade kulturer, såväl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vårdgivare är enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge känsla av trygghet som bygger på patientens självbestämmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvårdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanställdes.